2011-02-25

Khadaffis personliga dygd

Muammar Khadaffi säger:

Vi kommer att fortsätta slåss och vi kommer att vinna. Vi kommer att dö här på libysk jord.

Att kalla Khadaffi dåre och pajas är att förminska och ljuga. Att som Khadaffi vilja stå fienden emot intill döden är värt respekt, inte löje eller förakt. Men som fallet är med dygder är motståndsvilja politiskt neutralt. Han kan vara värd att slås till marken, men då med respekt för en stark motståndare. Genom att inte fly, genom att säga att han kommer att dö i Libyen har han upphöjt sig. Och skulle han segra - i någon begränsad mening segra - då vore han personligen värd segern.

Det ovan sagda betyder inte ett avsked till revolutionen. Det betyder att ingen del av verkligheten ska förnekas. Om Khadaffi istället varit upprorets ledare - och inte dess motståndare - hade han med sin oförsonlighet varit den arabiska revolutionens förtjänte hjälte.
Expr

7 kommentarer:

  1. OM??
    att han har upphöjt sig betyder inte att någon annan än han anser att han är värd upphöjelse.
    moståndsvilja ÄR ett neutralt begrepp

    SvaraRadera
  2. Jag menar nog att det är en särskild förmåga att upphöja sig, att det inte bara är något man själv anser att man är värd eller har gjort utan att det är en verklighet också för andra. Khadaffi har hittills visat sig vara en härskartyp av ett helt annat virke än Ben Ali och Mubarak. Jag tror att fräckhet är ett element i en framgångsrik maktutövning. Liksom viljan och förmågan att upphöja sig.

    SvaraRadera
  3. Mera tankar om maktutövning.

    Att veta exakt hur långt man kan gå och sedan gå något litet längre. Att våga lansera sig själv som mäktigare än man är (dvs ett slags suggestion). Att dröja med att fatta beslut (dvs att låta folk vänta). Att slå till i rätt tid (dvs att själv vänta). Att utnyttja segrar (dvs förfölja en slagen fiende). Att aldrig glömma ett nederlag (dvs bestraffa fienden efteråt när man själv har återhämtat sig). Att alltid kräva mer av en kompromissvillig fiende. Att lösa ett problem i taget. Att isolera starka motståndare. Att iscensätta fullbordade fakta. Att identifiera lydnadslusten hos andra. Att mobilisera den ena mot den andra. Att anknyta till auktoritära traditioner. Osv.

    SvaraRadera
  4. ja? det låter som att du beundrar manipulation, suggestion och den svarta talangen att suga svagheten ur andra?

    SvaraRadera
  5. På ett sätt gör jag det; jag tilltalas av kraftutvecklingen i att någon svingar sig upp och börjar dirigera allt i sin omgivning. Samtidigt vill jag använda den eventuella kunskap som den fascinationen skapar till att bekämpa fenomenet. Men inte bara. Det finns också en del oförsonlighet i diktatorsbeteendet som jag känner igen mig i och som jag tycker kan vara av godo men under förutsättning att den används av demokratiska krafter.

    SvaraRadera
  6. nej nej nej. elitism må vara intressant som egenskap, men endast under förutsättning att vi gör den fullständigt obrukbar!

    SvaraRadera
  7. Där är vi överens (om elitismen). Oförsonlighet däremot kan behövas i vissa lägen.

    SvaraRadera