Allt som händer i de olika länderna är så svåröverskådligt numera.
Det påstås att folket i Libyen, efter stormningar av militärförläggningar och polisstationer, har erövrat (åtminstone tillfälligt) två städer: Al-Bayda med 200.000 invånare och Benghazi med 600.000 invånare.
I så fall är det den arabiska revolutionens första maktövertaganden (om än lokala). Inte konstigt att den gamla regimen i Libyen använder utländska trupper mot ett sådant folk.
Det som har saknats hittills är revolutionära maktövertaganden. Nu vill Egyptens militärregering få ett slut på strejkerna. Fritt fram för kontrarevolution, kallar jag det. Om militären och den egendomsägande överklassen är identiska i Egypten lever revolutionen farligt med en militärregering.
Gång på gång under den stora franska revolutionen ville högern och aristokratin ha det till att revolutionen var slut, men de gjordes ständigt besvikna. Deras försök till kontrarevolution slogs tillbaka. Franska revolutionen fortsatte, år efter år. Ett maktövertagande genomfördes vilket ledde till att något så sällsamt som en "revolutionsregering" kunde bildas. Den regeringen, som i början leddes av Danton, bekämpade kontrarevolutionen uppifrån, inte nedifrån.
(Apropå strejkerna i Egypten ... liberalers försök att förklara den arabiska revolutionen med Facebook, är det inte litegrand som om de hade angett väggtidningar som orsak till franska revolutionen? Och liknar inte detta också litegrand reaktionärers förtal av revolutioner som resultat av uppvigling?)
DN
2011-02-20
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar